Best friend, u will always be a part of me and me a part of u

Jag är inte perfekt&det är inte du heller. Vi är båda människor, vi gör misstag och fel som kan tära på vänskapen. Men det handlar om att förlåta, glömma och gå vidare, våga lita på varandra igen. Jag vet mycket väl att jag har gjort misstag som har gått ut över dig men jag försöker verkligen varje dag att göra så lite fel som möjligt, men ibland funkar det inte hur mycket man än försöker. Det kan gå fel och bli galet...fel. Men du ska veta att jag lär mig av varenda misstag jag gör här i livet, och det vet jag att du med gör. Vi lär oss av vårat förflutna för att sedan få en bättre framtid genom att inte göra samma sak ännu en gång.

Om jag inte har helt fel har vi nu kännt varandra i fem år. Fem hela år, som har gått som på räls. Jag minns första gången vi var. Vi spelade the sims och våran familj bestod av våran föredetta klass, men vi tog även pose-kort på toan. Minns till och med våra kläder som vi hade på oss den dagen. Antar att jag minns så mycket imed att det var första gången vi var, på riktigt. Då visste jag att det var början på en vänskap, men det jag inte visste var att vi en dag skulle sitta på ditt tak, kolla upp mot stjärnorna, snacka om allt mellan himmel och jord och dela varandras tankar. Inte visste jag att vi skulle dela en hel sommar tillsammans. Inte visste jag att vi skulle få såpass många minnen att jag inte ens kan sätta fingret på hur många de egentligen är. Inte visste jag heller att du skulle bli min bästa vän, som jag skulle dela allt med. För visst är du en vän jag kan säga allt till, vad som än tynger mig eller vad som än gör mig glad. Du har sett mig arg, ledsen, upprörd, men framför allt glad. För har man dig så har man atomatiskt ett leende på läpparna (oftast iallafall, förutom när du är sådär störig och jobbig som sjunger och hoppar i sängen när man vill sova).

Mina ögon fylls med tårar när jag skriver detta. Kanske för att alla minnen med dig kommer upp och det enda jag ser är våra leenden och det enda jag hör är våra skratt som klingar så vackert tillsammans. Jag kommer aldrig att släppa dig, för jag älskar dig, Obegripligt mycket. Låt oss föralltid förbli två negerknorrar, bästavän.

We're the worlds greatest

Jag vet inte vad jag ska skriva.. Finner inte ord! Tro mig, tårarna rinner här med. Som du mycket väl vet, har jag oerhört svårt att ge respons när du ger mig såhär mycket kärlek på en gång. Precis som när du skrev ett jättelångt brev jag aldrig svarade på, det är aldrig för att jag inte har något att säga utan för att det finns så otroligt mycket. Jag har försökt, tro mig, men att försöka få ner allt jag älskar med dig, på papper är helt omöjligt. Varje dag blir brevet en sida längre, varje sekund utökas brevet. Både du och jag vet att det finns ett brev men att bara två människor som känner varandra så pass bra som vi gör kan förstå dess mening och läsa dess innehåll. En sån vän som du är borde alla få ha. Tänk att jag hade sån tur, min älskade lossetosse!